Tävlingssektionenssektionen

Vi utvecklar tävlingsutbudet

-Det är många fler tävlingar nu än förr. Under säsong kan det vara 4–7 tävlingar per helg runt om i landet, framhåller Gunilla Lindgren, ordförande i Tävlingssektionen.

Det innebär många tävlingar att välja på som ryttare, men som också behöver behöriga domare, funktionärer och som ska fyllas med deltagare.

-På ett sätt kan man nostalgiskt tycka att det var annorlunda förr, då det var färre tävlingar som alla åkte till, det blev en speciell gemenskap. Men förr var det oftast samma lilla grupp som tävlade hela tiden. Nu är det många fler som tävlar, en större bredd. Och de riktigt bra ryttarna är mycket bättre nuförtiden och hästkvaliteten har förbättrats avsevärt, säger Åsa William.

-Nu har vi inlett ett arbete för att utveckla tävlingsutbudet. Alla från elitryttare till nybörjare ska få ut mer av att tävla, framhåller Jan Berndtsson, vice ordförande. Vi har bland annat frågat alla som hade tävlingslicens under 2024 vad de tycker är roligt i samband med tävlingar, vad som behövs och varför de inte tävlade mer.

Vi vill puffa för fler tävlingar för 65+ ryttare och barn ute i föreningarna.

-För barn under 13 år har vi tagit fram särskilda grenar. Barn under 13 år kan också tävla med juniorer på lägre tävlingsnivåer, berättar Gunilla. Vi vill också samarbeta mer med Fritidssektionen i arbetet med att bredda tävlingsutbudet. 80 procent av de svenska islandshästryttarna är nöjes- och fritidsryttare. Vi är ett idrottsförbund men sport och idrott kan definieras brett och före tävling kommer träning.

TS stöttar också arrangörer både innan och under tävling, då vi erbjuder support och stöd för det digitala tävlingssystem vi använder via en ”Sportfengurjour” som arrangörerna kan vända sig till om problem uppstår under tävling.

Hästvälfärd i fokus

Hästvälfärd diskuteras mycket och frågan är hur det påverkar när det gäller bedömningen av god ridning. Gunilla Lindgren pekar på att Sverige ligger långt framme när det gäller att utbilda och fortbilda domare. Temat hästvälfärd har varit aktuellt under flera år på våra domarutbildningar. Flera internationella forskare har presenterat sina resultat som vi tar del av. Vi är noga med att uppdatera domarna på det årliga domarseminariet. Vi tittar exempelvis på varningar och diskvalificeringar och

diskuterar munskador med landslagsveterinären för att göra rätt bedömningar. -Domarna kan göra skillnad för hästvälfärden genom att döma på ett sätt som gynnar mer hästvänlig ridning. Varje domare har ett stort ansvar och det gäller att vara noga med detta även i de lägre klasserna.

Kia Holmquist betonar att det är viktigt att vi förekommer de som kritiserar och vill förbjuda ridsport genom att se till att vår del inom ridsporten kontinuerligt blir bättre och mer hästvänlig. Mycket forskning pågår och det är viktigt att vi följer med och anpassar oss, förbättrar hur vi tänker och gör med våra hästar. Vi har kommit en liten bit på vägen, men det finns mycket som kan bli bättre, det uppmärksammades inte minst under FEIF:s senaste möte. Arbetet med hästvälfärd kommer aldrig bli klart, det är ständigt pågående och behöver bli en del av allas medvetande både i vardagsträning och tävlingssammanhang. När det gäller hästvälfärd och hållbarhet samarbetar Tävlingssektionen med Utbildningssektionen och som en del av de baskurser inom domarutbildningen (tävlingsteori, takt- och gångartskurser, kurs för grönt kort) har alla hästvälfärd som en naturlig del i utbildningen.

Nya och gamla tävlingsformer

Det är inte bara den traditionella sportgrenen som ligger under TS vingar. Gaedingakeppni har vuxit allteftersom och är stort i Sverige jämfört med flera andra länder. Det kommer in fler nya tävlingsformer efterhand, nu senast Gaedingalist.

Det finns önskemål från medlemmarna om ännu flera nya tävlingsformer. Trail och Smali är några exempel på grenar som föreningarna kan arrangera. Under pandemin blev det mycket populärt med digitala videobedömda tävlingar.

Digitala tävlingar är här för att stanna. De gör det möjligt för ryttare som har långt till tävlingsplatser, eller inte vill eller kan åka hemifrån av olika anledningar men ändå vill vara med och tävla och få bedömningspoäng. Seniorcupen för 65+ är exempel på en populär nyhet som varit digital.

- Dessutom vill vi få i gång distriktsmästerskap i alla distrikt, säger Lena Andersson. ”Rikspokalen” är en idé om en nationell tävling som skulle kunna samla ryttare snäppet under SM-nivån. Vi har försökt tidigare, men nu tror vi att tiden är mogen. Där kommer man kunna tävla både individuellt och som lag.

Elitens tävlingar är det naturligtvis också av yttersta vikt att få jämn och hög kvalitet på. Det är också glädjande att vi har hela åtta föreningar som ansöker om att arrangera Nivå 1 de närmaste åren.

Sverige

-Sverige är internationellt framstående, på senaste VM 2023 var vi bara hundradelar från att bli bästa nation. Vi fortsätta sikta på att vinna VM och behöver också få fram en större bredd i toppen med flera ekipage i varje gren som presterar bra, säger Sissel Holmén. Uttagning för svenska landslagstruppen och organiseras och utförs av en uttagningskommitté. Det finns tydliga kriterier framtagna för hur uttagningen ska gå till. Uttagningskommittén tar hänsyn till resultaten på Nivå 1 tävlingarna plus SM, berättar Sissel, som leder uttagningskommittén för landslaget.

Faktaruta:

Tävlingssektionen består av ordförande Gunilla Lindgren, Jan Berndtsson, vice ordförande, Åsa William, domaransvarig, Kia Holmquist, kommunikation, Sissel Holmén, landslag, Lena Andersson, arrrangörsansvarig, Karin Gunnarsson ryttaransvarig och Nina Bergholtz, som bevakar gaedingakeppnifrågor.