Tävlingsgrenar

Islandshästar har fyra eller fem gångarter och är alltså fyrgångare eller femgångare. Man tävlar i grenarna fyrgång, femgång och tölt på en ovalbana som är 250 m samt i pass på rakbana.

Gångartsgrenarna ställer krav på att hästen behärskar samtliga fyra respektive fem gångarter och kan visa spännvidd i olika tempon. Det finns två olika töltgrenar. Där krävs en häst med taktsäker tölt som kan visa allt från samlad till ökad tölt och explosiva tempoväxlingar (T1) eller stor självbärighet (T2) där momentet med löst hängande tyglar ingår. Alla grenar bedöms av fem domare och skalan 0-10 används.

Passgrenarna erbjuder fart och spänning för både publik och ryttare. Passhästarna är ofta specialister i sin gren och hastigheten hos de snabbaste ligger på ca 50 km/tim. Det finns flera passgrenar P1, P2, P3 med varierande sträckor i pass där endast tiden räknas. I en gren, Stilpass, sätter domarna också poäng på utförandet.

Fyrgångs- och femgångsgrenar

I fyrgångsuttagningen visar man följande moment: ett halvt varv skritt och ett varv vardera i trav, galopp, kort tölt och ökad tölt i valfri ordning om man rider ensam på banan (V1) och i fast gångartsföljd om man är flera (V2). I femgångsuttagningen rider man töltvarvet i kort till mellantempo och istället för ökad tölt, så har man ett varv på sig att visa flygande pass på långsidorna. Även här är gångartsföljden valfri när man är ensam på banan (F1).

Töltgrenar

Förmågan att rida tölt i ren takt på en häst som är lösgjord och bär sig själv samt i varierande tempo är en ridkonst som fått egna tävlingsgrenar. Tölt T1 – första momentet är ett varv i långsam tölt, därefter byter man varv och rider ett varv långsam tölt på kortsidorna med en tydlig ökning av steglängden på långsidorna. Sista varvet rids i ökad tölt. Tölt T2 – första momentet är valfritt tempo tölt, därefter rider man långsam tölt, innan sista momentet byter man varv och visar sedan arbets- till mellantempo tölt, enhandsfattning med lösa tyglar.

Final

De fem bästa ekipagen i varje ovalbanegren går till A-final, medan ekipage 6-10 rider B-final. Vinnaren av B-finalen kan gå upp i A-final om ryttaren anser att hästen orkar det. Finalen är på många sätt en helt ny tävling. Uttagningspoängen följer inte med och alla ekipage rider samtidigt på banan. Momenten rids på speakers kommando. Domarna visar sina poäng efter varje moment.
Passgrenar

Passen kräver starka, vältränade hästar med stark framåtanda. Passen visas i femgång, passlöp 150 och 250 m, speedpass och stilpass. Femgången rids på ovalbana, se ovan, medan de rena passgrenarna rids på en rak, jämn och fast 250 m lång bana. I passlöpen P1 & P3 sker starten från startbox. De första 50 m rids i valfri gångart, vanligen galopp. I varje heat deltar två till fyra hästar och man rider i regel två heat var ena dagen och två till dagen därpå. Hästen måste ligga i pass hela den angivna sträckan och den snabbaste tiden räknas. I andra dagens heat grupperas hästarna efter första dagens tider så att de snabbaste rider tillsammans osv. I speedpass P2 tillämpas flygande start med ett ekipage i taget på banan. Man rider två försök och även här måste hästen ligga i pass hela den angivna sträckan, och den snabbaste tiden räknas. Stilpass PP1 rids med endast ett ekipage på banan. Här poängsätts både själva utförandet (galoppfattning, passläggning och nedtagning/avsaktning till skritt) samt tiden under själva passträckan som är 100 meter. Varje ekipage har två försök och placeringen avgörs av medelpoängen av de båda försöken.

Grenar som rids på SM

Dessa grenar rids på SM. För mer utförlig information hänvisas du till tävlingsreglementet FEIF R&R.

Fyrgångsgrenar

V1 – Ett ekipage på banan. Fri gångartsföljd. Ett varv vardera i tölt, trav, galopp, ökat tempo tölt samt ett halvt varv mellanskritt.

Femgångsgrenar

F1 - Ett ekipage på banan. Fri gångartsföljd. Ett varv vardera i tölt, trav, galopp, ett halvt varv skritt samt två långsidor pass.

Töltgrenar

T1 – Ett ekipage på banan. Fast gångartsföljd. Ett varv arbetstempo tölt, varvbyte, ett varv med kort tempo tölt på kortsidan och tydlig steglängdsökning på långsidorna samt ett varv i ökat tempo tölt.

T2 – Ett ekipage på banan. Fast gångartsföljd. Ett varv vardera i valfritt tempo tölt, långsam tölt och långsamt till mellantempo tölt med enhandsfattning och lösa tyglar, det vill säga utan tygelkontakt med hästens mun.

Pass

P1 Passlöp 250 meter – Rids på tid, två och två startar tillsammans. Stillastående start från startbox. Man rider i regel två heat var ena dagen och två till dagen därpå. 50 meter i valfri gångart (vanligen galopp) och resterande sträcka rids i flygande pass. Hästen måste ligga i pass hela den angivna sträckan och snabbaste tiden räknas. I andra dagens heat grupperas
hästarna efter första dagens tider, så att de snabbaste rider tillsammans och så vidare. Flera domare är i arbete och kontrollerar att hästarna ligger i pass hela vägen. Snabbast tid vinner.

P3 Passlöp 150 meter – Rids som P1, ovan.

PP1 Stilpass – 150 meter varav 100 meter i flygande pass på tid. Ett ekipage i taget startar i tölt eller trav, fattar galopp i en speciell zon och lägger hästen i pass i nästa zon. Hästen ska sedan ligga i flygande pass hela tidtagningssträckan. Vid en viss punkt måste ryttaren sakta ner hästen till trav eller tölt och gärna ner i skritt. Domarna står utmed banan. Vid läggningslinjen och vid målgången flaggar domarna grönt om hästen legat i pass. En domare sätter poäng på läggning till pass, två domare bedömer kvalitén på passen under tidtagningssträckan och en domare bedömer nedtagningen. Läggning till pass och avsaktningen (nedtagningen) ger höga poäng om det sker harmoniskt. Men ryttaren måste också rida snabbt, för tiden räknas om till poäng och ger en tredjedel av slutpoängen. Varje ekipage har två försök och placeringen avgörs av medelpoängen av de båda försöken.

P2 Speedpass 100 meter – Ett ekipage i taget kommer till start och ekipagen får två försök var. Denna gren rids med flygande start och det finns en sträcka på minst 50 meter före den tidtagna 100-meterssträckan. På starterns signal rider ryttaren till markeringen för 50 meter, i valfri gångart. Då ekipaget passerar markeringen startar tidtagningen. Hästen måste ligga i
flygande pass hela sträckan fram till mållinjen. I det andra försöket rangordnas ekipagen efter sina tider i det första, på så sätt startar ekipagen med de långsammaste tiderna först. Det snabbaste försöket räknas. Om två tider är lika avgör tiderna i det andra försöket ekipagens inbördes placering.